Människans strävan efter framsteg resulterar ibland i större, snabbare och starkare föremål, byggnader och fordon. Ibland går utvecklingen i andra riktningar, mot det mindre, mer ekonomiskt lönsamma och mer kostnadseffektiva.
Modern krigsföring
Att bygga världens största raket, som endast kunde användas en enda gång innan den var förbrukad, som gjordes på 60-talet med Saturnus V-raketen var en imponerande prestation och en storslagen vy för de som beskådade uppskjutningarna av Apolloprogrammets raketer på plats eller på tv. Men de rymdfärjor som följde i rymdkapplöpningens spår var både mindre, billigare, mer mångsidiga och kunde användas många gånger om. Större är inte alltid bättre. Men större är definitivt häftigare, för det mesta. När det gäller militära fordon och objekt är dessutom storleken och numerären ofta avgörande. De länder som har en stor flotta med många skepp och fartyg har större möjligheter att påverka och ingripa i världen, och det kan även ses som en symbol för makt och välstånd. Inflytande och militära styrkor kan ofta gå hand i hand, något som historien har visat oss många gånger. Under 1900-talet har en flottas roll i modern krigsföring förändrats något, till följd av att nya vapen och nya krigsrum har tagit plats. Krig kan numera föras både på land, till sjöss och i luften, samt även i viss mån ute i rymden. Satelliter kan ha en understödjande roll till exempel när det gäller information och kommunikation, vilket är en viktig del av modern krigsföring. Dessutom kan missiler som färdas mellan kontinenter lämna jordens atmosfärs lägre lager och nå halvvägs ut i rymden. Lägg därtill att sabotage och spionage numera kan utföras med datorer och hackers, och modern krigsföring blir en mångsidig historia. Men flottans roll är fortfarande viktig, både på och under vatten. Hangarfartyg fungerar som moderna portabla flygbaser som kan understödja marktrupper och nästan utkämpa ett mindre krig på egen hand, med hjälp av en eskort bestående av diverse andra skepp med olika funktioner i en flotta. Ubåtar och mindre krigsskepp kan försvara ett land från en yttre fiendes landstigning, innan de har hunnit inta en kust eller en ö. Flottan utgör alltså fortfarande en viktig pusselbit i en nations militära kapacitet. Ett av de militära objekt som är allra störst är hangarfartygen, som transporterar stridsflygplan med eldkraft nog att förgöra en mindre armé. Men vilka länder har byggt de största och mäktigaste slagskeppen, vilka Battleships är värst att möta i öppen strid på oceanerna? Låt oss ta en närmare titt på den saken!
Britterna först i världen med HMS Dreadnaught
För ungefär hundra år sedan var det britterna som hade ett mäktigt slagskepp, deras Battleship HMS Dreadnaught var en mäktig och avskräckande del av deras flotta. HMS Dreadnaught brukar räknas som det första moderna slagskeppet i världen. HMS står för övrigt för Her Majesty’s Ship. Hennes majestät syftar förstås på monarkin Storbritanniens drottning. Britternas imponerande skepp utlöste en kapplöpning världen för vilken nation som kunde bygga störst och mäktigast slagskepp, eller Battleships. Det är en kapplöpning som fortfarande pågår.
Rysslands största skepp
Det finns en ganska stor skillnad mellan ryska och amerikanska hangarfartyg som transporterar flygplan. Amerikanska hangarfartyg har endast rum för flygplan, så många som möjligt, och behöver eskorteras. Ryska fartyg som är kapabla att transportera flygplan har även andra roller. Admiral Kuznetsov-klassen är ett exempel på en sådan. Numera finns endast ett skepp av det här slaget kvar i den ryska flottan, och det skeppet heter just Admiral Kuznetsov. Det andra skeppet av samma klass såldes av Ryssland till Kina i spåren efter Sovjetunionens fall, när ett svagt Ryssland rustade ner och inte längre hade råd med en flotta som kunde matcha amerikanernas. Admiral Kuznetsov kan beskrivas som en tung kryssare, eller kanske ett lättare slagskepp, som även är kapabelt att transportera flygplan och fungera som en hangar och flygbas för dem till havs. Men bland dess vapen finns även tunga antiskeppsmissiler och dussintals, kanske till och med hundratals SAM:s. SAM är en förkortning för Surface to Air Missile och är en missil som avfyras från marken (eller ett skepp i det här fallet) och är avsedd att träffa mål i luften. Admiral Kuznetsov togs i bruk år 1990 och är det enda skepp i Rysslands flotta som kan beskrivas som ett hangarfartyg. Skeppet kan härbärgera över 30 flygplan och runt ett dussin helikoptrar. Det är 1001 fot långt, vilket är cirka 330 meter.
Amerikanernas största krigsskepp – USS Nimitz-klassen
USA har som sagt en annan inrikting på sina hangarfartyg. Deras skepp i USS Nimitz-klassen är idag störst i världen, och mäter 1092 fot, alltså cirka 30 meter längre än Rysslands största skepp. Än mer intressant är kanske skeppens kapacitet. Rysslands största skepp kan husera runt 30 skepp, medan ett fartyg i Nimitz-klassen kan husera 85 till 90 stridsflygplan. Det är betydligt mer än något annat skepp i världen. Men i gengäld behöver de Nimitz-klassade skeppen eskorteras av andra typer av skepp för att inte falla offer för angrepp, även om de har en viss uppsättning missiler och kulsprutor att försvara sig med. Däremot är de inte lika tungt beväpnade som Rysslands hangarfartyg. Varje skepp av den här klassen kostar cirka 4,5 miljarder dollar och väger 100 000 ton. De drivs av små kärnreaktorer. Livslängden för ett skepp i Nimitz-klassen beräknas till cirka 50 år innan de tas ur bruk.