Den svenska flottan är inte anpassad för storskaliga anfall, utan för att kunna försvara och göra insatser utmed vår långa kust, som sträcker sig från Bottenviken i norr och hela vägen söderut till Blekinge och därefter norrut igen till Norge.
Svenska marinen
Flottan är en del av den svenska marinen, som har både sjöstridsförband och amfibieförband som ska kunna agera i samverkan med armén och flygvapnet. De ska kunna genomföra operationer inom Sveriges gränser och utomlands, tillsammans med andra nationers styrkor. Det är i sjöstridsflottiljerna och ubåtsflottiljer som kärnan av den svenska flottan återfinns. Beträffande ubåtarna återfinns de i den första ubåtsflottiljen, som förutom ubåtar, av klassen HMS Gotland, även utgörs av en del andra båtar med understödjande funktioner. Bland dem kan nämnas signalspaningsfartyget HMS Orion och dykeri- och ubåtsräddningsfartyget HMS Belos, samt ett antal mindre båtar med understödjande funktioner. Ubåtarna i försvarsmaktens styrkor, samt deras besättning, agerar med Karlskrona i underbara Blekinge som bas. Ubåtarna är moderna och har högteknologisk utrustning, och kan med hjälp av ekolod, sonarsystem och andra teknologiska utrustningar söka av stora havsområden. Ubåtarna är havets vargar som tyst och ljudlöst är avsedda att torpedera större fartyg och sedan fly från fiendens flotta innan de själva hinner bli sänkta.
Olika typer av korvetter
Sjöstridsflottiljerna är två till antalet – tredje och fjärde sjöstridsflottiljen. De består främst av mindre korvetter av Visby-klass. HMS Ulvön är en annan typ av fartyg, avsedd att röja undan minor. Korvetterna är alldeles för små för att rymma några flygplan eller helikoptrar och fungerar som mobil luftbas, men en korvett av Visby-klass är åtminstone stor nog för att en helikopter ska kunna landa eller lyfta på den. HMS Carlskrona, som tidigare nämndes, är dock betydligt större än en korvett av Visby-klass. Fartyget, som byggdes i början av 1980-talet, har genomfört fyra världsomseglingar. Det har möjlighet att ta emot ett tyngre militärhelikoptrar på landningsplattan i aktern och har även en fungerande sjukvårdsavdelning, komplett med operationssal, ombord på båten. HMS Carlskrona byggdes om för att fungera som ett stödfartyg, som kan stödja andra stridande enheter med allt från teknik och ammunition till bränsle och just sjukvård.
Korvetterna av Visby-klass är fem till antalet. Likt ubåtarna är en av deras styrkor att inte synas för fienden. De har en ovanlig form med många plana och vinklade ytor och är därför inte lätta att upptäcka med varken radar, hydroakustik eller IR-sensorer. Skrovet är byggt med kolfiberarmerad plastlaminat, vilket gör att de inte är magnetiska och blir därför svårare att upptäcka jämfört med om skroven varit gjorda av metall. Förutom korvetter av Visby-klass som tidigare nämnts finns två korvetter av Stockholmsklass, som är betydligt mindre. Deras främsta uppgifter är att delta vid jakt på ubåtar och vid ytstrider.